19 okt/ Vad kostar migrationen? -Så påverkas finansmarknaden! 

Skrivet av: per Stolt, tasajten.se

Ur ett politiskt perspektiv har tasajten ingen åsikt (förutom att det dricks för mycke Loka uppe hos Riksbanken), utan försöker endast bedöma hur finansmarknaden kommer att utvecklas beroende på omvärldens händelser.

SAGAN OM DEN BLÅGULA OSTKUPAN
I en blågul ostkupa bor 9600 möss. De säljer en specialtillverkad osthyvel som de säljer till andra ostkupor. De tillverkar denna osthyvel för 8 nötter, som de sedan säljer för 10 nötter. För vinsten köper de ost.
I ostkupan finns 1000 miljoner nötter. Hur mycket än mössen handlar med varandra finns fortfarande bara 1000 miljoner nötter.

En dag kommer 150 nya möss från en annan ostkupa, den rödgröna ostkupan. Dessa möss har flytt från en stor katt. De nya mössen har inga nötter med sig, men det gör inget för mössen i den gulblåa ostkupan har mycket nötter.

De ursprungliga mössen är dessutom snälla och lånar 1 miljon nötter och ger dessa till de ny-anlända mössen. Det finns nu 1001 miljoner nötter i den blågula ostkupan. Hur mycket än mössen handlar med varandra finns fortfarande bara 1001 miljoner nötter. Efterfrågan på den specialgjorda osthyveln stiger inte från de andra ostkuporna bara för att dessa 150 nya mössen har flyttat in. Priset på ost och mus-bon stiger dock i ostkupan eftersom det är fler möss nu som kommer in i ostbutiken, och som dessutom måste ha någonstans att bo.

De ursprungliga mössen lyckas sätta 30 % av de nya mössen i jobb. De får städa, diska och räkna, några blir chefer på osthyvelsfabriken. BNP inne i den blågula ostkupan stiger. Men hur mycket de nya mössen än jobbar, och hur mycket än BNP stiger, så finns fortfarande bara 1001 miljoner nötter i ostkupan. Inte ens om alla nya mössen får jobb, så ökar antalet nötter i kupan. BNP per mus faller där med.

De nya mössen köper förstås också en specialgjord osthyvel, men hur många osthyvlar än de nya mössen köper, så finns det fortfarande bara 1001 miljoner nötter i ostkupan. På samma sätt kan man inte heller tjäna pengar genom att baka en sockerkaka och äta upp den själv.

Nästa år anländer 300 nya möss. De har inga nötter med sig. Men de möss som finns i den gulblåa kupan har mycket nötter. De är dessutom snälla. De lånar 2 miljoner nötter och ger dessa till de nyanlända mössen. De lånar även ytterligare 1 miljon nötter för att ge till de första 150 mössen som kom året innan. Totalt lånar man 3 miljoner nya nötter. Och man har nu en skuld på totalt 4 miljoner nötter.

Efterfrågan på den specialgjorda osthyveln stiger inte nu heller bara för att ytterligare 300 nya möss har flyttat in. Det finns nu 1004 miljoner nötter i ostkupan. Och man är nu skyldig en annan ostkupa 4 miljoner nötter. En miljon för första året och 3 miljoner för innevarande år. Hur mycket än de nya mössen arbetar så finns det fortfarande bara 1004 mkr nötter i kupan. Alla nya mössen köper också en ny osthyvel men detta skapar inte heller denna gång några nya nötter. Nötterna byter bara ägare. Priset på ost och mus-bon stiger dock.

De andra mössen, från den rödgröna ostkupan, som lånat ut sina nötter till den blågula ostkupan börjar nu bli oroliga för att det skall bli mindre sannolikt att de skall få tillbaka sina nötter. De höjer räntan. Det finns nu allt mer nötter i omsättning och priset på nötter från den gulblåa ostkupan sjunker därför i värde.

Några av mössen i den blågula ostkupan blir mycket rika. De som arbetar med att sälja ost och bostäder. 
Nästa år kommer ytterligare 300 nya möss…

2000 nya invånare under ett år ger en ökning om 730.000 människor under år 3. 2000 nya invånare under ett år ger en ökning om 730.000 människor under år 3.

Frågan är förstås vad emigrationen kostar. Hur många har Sverige råd att ta emot? Ett sätt att kalkylera detta kan vara att multiplicera antalet nyanlända med en månadskostnad.

I Tyskland har man uppskattat denna kostnad till cirka 7.000 kr per månad. Om denna siffra avspeglar en verklighet får någon som kan mer om saken avgöra. Kostnaden uppskattas enligt följande: Om +75.000 emigranter kom förra året och +150.000 kommer i år, ger detta en total migration på +225,000 emigranter (se tabellen ovan), och en kostnad om cirka 19 miljarder kr per år. Om migrationen fortsätter i den takt vi nu ser (+2.000 per dag) kan kostnaden för migrationen att utvecklas på följande vis: 19 miljarder - 80 miljarder - 141 miljader. 

Regering har även de kommit fram till en migrationskostnad om cirka 19 miljarder kronor (Källa: ekonomifakta.se) Regering har även de kommit fram till en migrationskostnad om cirka 19 miljarder kronor (Källa: ekonomifakta.se)

Regeringen har även den kommit fram till en migrationskostnad om cirka 19 miljarder (se tabellen direkt till höger). Bedömningen grundar sig dock på lägre migrationsantal, och hastigheten har nu ökat till +2.000 migranter per dag, varför budgeten kommer behövas justeras upp ganska omgående. Eller lån initieras. 

Enligt statens budget 2016 beräknas skatteintäkterna uppgå till hela 952 miljarder kronor. Se statens budget här:

Och det är förhållandet mellan statens intäkter och kostnader som styr de makroekonomiska förhållandena. Räntor och valutor kommer att påverkas vare sig vi vill det eller inte. 

Följande är vad som mest sannolikt kommer att hända om utvecklingen fortsätter i samma riktning som vi befinner oss nu i, åtminstone om man skall tro sedvanliga makroekonomiska lagar:

+stigande KPI
+stigande räntor
+stigande bopriser
+stigande BNP
-fallande BNP per capita
-fallande kronkurs
+ökad vinst för exportbolagen


Mycket viktigt:
Ur ett politiskt perspektiv har tasajten ingen åsikt, utan försöker endast bedöma hur finansmarknaden kommer att utvecklas beroende på omvärldens händelser.

Etiketter: makroekonomi räntor bnp

Senaste inläggen

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln